Om

 

Här bloggar jag om hur det är att leva med Aspergers syndrom, Bipolär sjukdom och psykisk ohälsa. Jag bloggar även om människors olikheter och varför det är bra att alla är olika. Ibland skriver jag också blogginlägg som handlar om intressanta saker som rör autism och NPF.

Om mig

Senaste inlägg

Kategorier

Visar inlägg från oktober 2018

Tillbaka till bloggens startsida

Vardagstips del 3

Vardagsrutiner

Många med AST mår gott av rutiner, men kan ha svårt att själva skapa hållbara sådana. En rutin hjälper till att hålla koll på tillvaron. Det gör att man tar bort så många överraskningsmoment som möjligt och därmed spar man energi och ork, även om man har svårt att automatisera det som ska göras. Om man får det stressigt i tillvaron kan dock ens rutiner övergå till att bli tvingande ritualer. Då behöver man nästan alltid hjälp att både komma ifrån tvånget och att skapa en mindre stressig tillvaro. Sådan hjälp ska man kunna få av habilitering eller psykiatri. Vanliga rutiner som inte är tvingande kan som sagt spara energi. Habilitering eller boendestöd kan vara bra på att hjälpa till att hitta hållbara rutiner i vardagslivet. Man kan också behöva en plan för hur man gör om det inte blir som planerat. Ringer man någon? Tar man ett djupt andetag? Tar man en kopp kaffe eller te och funderar på saken? Rutiner kan man ha för de flesta återkommande situationer. Morgonrutin, frukostrutin, åka-hemifrån-rutin, komma-hem-rutin, kvällsrutin, laga-mat-rutin, dagsrutin, veckorutin, månadsrutin etcetera. Om man blir stressad av att tänka på alla rutiner går det utmärkt att låta bli. Man kan strunta i rutiner eller skapa en eller två som känns funktionella för en själv.

Påminnelser

För att komma ihåg att göra det man tänkt sig kan man ha hjälp av post-it-lappar whiteboardtavlor eller påminnelselarm i mobilen. Man kan också behöva göra checklistor för varje moment i en uppgift man ska göra eller scheman som visar vad som ska göras vilken dag. Det är viktigt att man hittar det sätt som funkar för en själv. För en del känns det viktigt att ha tillgång till all information, men det är inte säkert att det är det bästa för en. Enkla påminnelser och scheman, utan för mycket information, brukar vara det som håller i längden.

Stöd i boendet

För att få balans mellan det som ger och tar energi finns olika sätt. Om man känner att vardagen tar så mycket av ens ork och att det blir svårt att få ihop tillvaron, om man ofta blir frustrerad av sådant som egentligen borde vara hanterbart, då är det klokt att fundera på om man kan tänka sig att ta emot stöd i hemmet. Det kan kännas outhärdligt jobbigt att ta emot stöd. Men det är också outhärdligt jobbigt att hela tiden ligga steget efter i sin egen tillvaro. "Boendestödsboken" kan vara ett hjälpmedel för att bygga upp ett stöd mellan boendestödjare och dig som grundas på just det stöd du är i behov av.

Matrutiner

Att hitta fungerande rutiner kring ätande och matlagande kan underlätta i livet.

Är är några tips på vad som funkar för en del:

  • Handla en bestämd dag varje vecka.
  • Alltid handla i samma butik för att slippa virra runt.
  • Alltid handla samma fabrikat för att slippa välja sort varje gång.
  • Handla via nätbutik för att slippa affären (oftast rätt dyrt).
  • Ha en bestämd månadsmeny för att slippa tänka ut nya rätter.
  • Ha en bestämd veckomeny som rullar vecka efter vecka.
  • Laga storkok en dag i veckan och frysa in i portionslådor.
  • Lägga påminnelser i mobilen när det är dags att äta eller dricka.
  • Kontakta en dietist via din vårdcentral om du är osäker på om du får i dig tillräckligt varierad kost.
  • Köpa tallrikar med mindre diameter om du har en ovana att äta för mycket utan att känna dig mätt.
  • Kontakta din vårdcentral om du har problem med övervikt eller undervikt, överätande eller andra ätproblem.
Om man brukar ha bra aptit, men plötsligt tappar den helt, kan man behöva söka vårdcentral eftersom det kan vara ett tecken på att man är sjuk eller deprimerad.

Fortsättning följer...

Vardagstips del 2

Sammanhangstolk - En sammanhangstolk kan även vara till hjälp i ens tänkande och inte bara i sociala situationer.

En sammanhangstolk är en person som är bra på att se sammanhang och förklara hur saker kan hänga ihop. En kontaktperson som man har förtroende för kan vara en bra sammanhangstolk. En förälder, syskon, partner, vän eller släkting kan också vara bra på sådant. Liksom en skolkurator eller en mentor på jobbet. 

Om man inte förstår hur saker hänger ihop är det lätt att börja grubbla. Grubblandet kan leda till ältande och i värsta fall bitterhet. Det är viktigt att man får hjälp att komma ur ältande; gärna så tidigt som möjligt, innan det hunnit sätta sig alltför djupt i ens vanor.

Skriva ner - Om man i efterhand skriver ner situationer, som man haft svårt att förstå, kan man ibland se hur saker hänger ihop. Kanske får man lite tidsperspektiv på händelsen, men också att det man ser och läser blir lättare att betrakta utifrån än något man bara funderat på. Ibland kan man skriva ner obegripliga händelser och få hjälp av någon att förstå sammanhanget i dem. Ibland räcker det att man tittar tillbaka på situationen själv.

Hjälp om man fastnar

Man kan hjälpa sig själv genom att påverka sitt eget tänkande. Ibland kan man hitta tankesätt som hjälper en att släppa taget.

Till exempel:

  • Hur viktigt är det på en skala 1-10 att jag får klarhet i det här?
  • Om jag fortfarande tänker på en sak mer än en gång om dagen. Om en vecka ska jag kontakta någon för att få hjälp att komma vidare.
  • För att inte hamna i liknande situationer igen tänker jag göra så här.

Vardagsverktyg

För att få ordning på vardagen använder vi oss av våra exekutiva förmågor. Vi planerar, organiserar, uppfyller delmål, ändrar våra planer när det inte blev som vi tänkt oss, gör nya planer. Vi sätter igång, genomför och avslutar våra aktiviteter. Alla våra dagliga sysslor är fyllda av utmaningar. När man har AST har man svårt för att planera och organisera, det är inget att skämmas för. För en del visar det sig i att vardagslivet inte får något flyt, att sysslorna hopar sig. Ju fler saker man har som man borde ha gjort, desto svårare att veta var man ska börja. Att ha en rörig tillvaro beror inte på att man är slarvig, utan på att man har svårt att få ordning på tillvaron. Om man har dålig ordning på sitt hem kan det vara svårt att få ordning på resten av livet. Om man har en habiliteringskontakt är det viktigt och modigt att våga be om hjälp med vardagslivets utmaningar.

De flesta med AST får lägga mycket möda på vardagens sysslor, vilket gör att man blir trött och sliten. För de flesta NT-människor går sådant här ofta på automatik, men ibland kan människor som har varit med om utmattningsdepressioner uppleva att sådana här vardagssysslor, som förut gick på automatik, kan bli oerhört ansträngande.

Det är vanligt att det blir extra jobbigt med vardagssysslor när man har det stressigt omkring sig. Det betyder inte att det alltid måste vara extra jobbigt. Om det vardagliga tar mycket kraft och alltid varit svårt, är det dock troligt att det kommer att fortsätta att ta mycket energi. Om det tar mycket av ens ork kan det vara idé att ansöka om boendestöd eller servicebostad, där det finns personal som kan stötta i att få vardagen att flyta på bättre.

Planera och organisera

För att få ordning på tillvaron behövs ofta en rejäl dos planering. För en del räcker det med en kalender i telefonen, medan andra vill ha mer anpassade hjälpmedel.

För att hitta vad man själv har för behov när det gäller ens planeringsverktyg kan man få hjälp av en arbetsterapeut på Habiliteringen. Det kan vara så att man vill ha ett liv utan alltför mycket planering. Om det funkar med ens vardag och inte gör att några delar av livet blir lidande är det förstås upp till en själv hur man vill leva sitt liv. Om ens oplanerade tillvaro ställer till problem med vardagslivet kan det vara skönt att veta att det finns hjälp att få.

Ibland kan ens hem eller tillvaro hamnat i ett läge som känns kaosartat. Det blir som om man ligger steget efter hela tiden, istället för vara där och kunna förebygga och uppleva att man har någorlunda koll på tillvaron. Då kan man behöva hjälp av Habiliteringen eller kommunens hemterapeuter att med en kraftsamling styra upp tillvaron, som man kanske sedan klarar att upprätthålla relativt hyfsat självständigt

Det är bäst om man kan få hjälp av samhällets stödinsatser med att organisera upp sin tillvaro, sin ekonomi eller sitt hem.

Fortsättning följer...

Vardagstips del 1

Kan man träna bort svårigheter? 

Kan man utsätta någon för det hen tycker är svårt och på så sätt få personen att klara det svåra genom att vänja sig?

Växer svårigheter bort?



Det är ofta sådana här frågor föräldrar frågar under anhörigcirklar och de vill veta om de ska försöka korrigera eller kompensera sitt barns annorlunda sätt att fungera.

Det går inte att ge några enkla svar. Det är individuellt från person till person och mycket har också med ålder och mognad att göra. Även omgivningen spelar roll.

Här fokuserar jag på att ge tips på saker som kan kompensera svårigheter och få vardagen att fungera lite enklare. Allt passar inte alla, men man kanske hittar något som gör livet mer uthärdligt. Detta kan göra att man sparar lite på sin ork och slipper viss stress. Kom ihåg att detta är individuellt från person till person och mycket har också med ålder och mognad att göra. Även omgivningen spelar roll.


Sociala verktyg

Vi med AST har ofta svårt att förstå oss på andra människor. Det är inte så konstigt, svårigheter med socialt samspel är något som ingår i diagnosen.

Sammanhangstolk - Någon som hjälper en att reda ut saker som har varit, om man ofta hamnar i grubblerier över varför folk sa som de gjorde, hur man själv borde ha uppträtt och vad som egentligen förväntades av en i olika situationer. En sammanhangstolk kan hjälpa till att göra upp planer för hur man ska göra när man ska delta i ett sammanhang om man känner sig osäker inför. En sammanhangstolk kan vara en vän, en släkting eller en kontaktperson.

De sex frågorna - Har man inte tillgång till en sammanhangstolk kan man själv försöka svara på "de sex frågorna", innan man ger sig in i en social situation:

  • Var ska jag vara?
  • Hur kommer jag dit?
  • Vad ska jag göra?
  • Med vem?
  • Hur länge ska vi hålla på?
  • Vad gör jag när jag är klar?
En extra fråga som man kan behöva ge sig själv svar på är:
  • Vad gör jag om jag blir osäker på något eller om något oförutsett inträffar?
Minnesanteckningar - Många myndighetspersoner är väldigt oprecisa är de pratar. Därför kan det vara bra att ha med någon på möten som kan skriva ner en sammanfattning av vad som sägs på mötet. Om man får en sådan minnesanteckning med sig från mötet så blir det extra tydligt vad man kommit överens om.

Sociala berättelser och seriesamtal - Detta är en sorts berättelser som går ut på att förklara sociala situationer för personer med AST. Verktyget är egentligen till för att just förklara. Verktyget ska absolut inte användas för att försöka korrigera beteenden hos personen.

En social berättelse går ut på att beskriva sociala sammanhang och hitta alternativa sätt att hantera krångliga sociala situationer. Det kan vara skönt att spara en minnesanteckning, så att man kan gå tillbaka om man känner sig osäker på hur man resonerat tidigare. Att ha det nedskrivet kan också vara en poäng om man vill utvärdera den förändring man gjort.

Tankeverktyg

Vi som har AST har ofta svårt med central samordning (central koherens) - att skilja viktigt från oviktigt, uppfatta sammanhang, förstå orsak och verkan. Då kan världen kännas fragmentarisk. Det finns inget sätt som man kan säga botar central samordningsförmåga, men det finns ändå en del tips på vad man kan göra för att kompensera svårigheter med att se sammanhang och förstå orsak och verkan.

Processtid - Många med AST har en längre processtid än vad NT-människor har. Hjärnan behöver extra tid på sig för att sortera i viktig-oviktig information och först efter detta sorterande kan man reagera. Att fatta snabba beslut kräver ofta att man har en bra central samordningsförmåga. Om man blir pressad till att fatta snabba beslut, trots att man inte hunnit processa informationen, kan man ibland fatta knasiga beslut och reagera med ilska för att man känner sig pressad. Om man vet att man behöver extra betänketid är det bra att be om det, eftersom det här behovet inte syns. Man kan också be om att få informationen nedskriven, till exempel i ett mail, så att man får skriftligt vad det är man ska ta ställning till.

Fortsättning följer...