Om

 

Här bloggar jag om hur det är att leva med Aspergers syndrom, Bipolär sjukdom och psykisk ohälsa. Jag bloggar även om människors olikheter och varför det är bra att alla är olika. Ibland skriver jag också blogginlägg som handlar om intressanta saker som rör autism och NPF.

Om mig

Senaste inlägg

Kategorier

Visar inlägg från november 2020

Tillbaka till bloggens startsida

Positiva kriterier för Aspergers syndrom

Aspie-kriterierna är en lista med 26 positiva egenskaper förknippade med Aspergers syndrom som ska utgöra en tankeväckande motvikt till dagens diagnoskriterier. Aspie-kriterierna introducerades i slutet av 1990-talet av den brittiska psykologen Tony Attwood, som är känd för sina många böcker om autism, och den amerikanska läraren Carol Gray, som bland annat har skapat den pedagogiska metoden ”sociala berättelser”. De lånade ordet ”aspie” från den amerikanska läraren Liane Holliday Willey, som själv har Aspergers syndrom och myntade detta idag ganska vanliga begrepp i sin bok Pretending to the normal, publicerad 1999. 


Aspie-kriterierna listar alltså positiva drag som ofta tycks förekomma hos personer med diagnosen, till exempel lojalitet vid vänskapsrelationer, förmåga att stå för sina åsikter oberoende av socialt sammanhang, undvikandet av ytliga och triviala samtal, avancerat bruk av visuella metaforer, välutvecklade ordförråd, extrem strävsamhet vad gäller att samla information samt extensiv kunskap inom ett eller flera ämnesområden. 


Dessa kriterier kan öppna upp för nya perspektiv och möjligheter, både för omgivningen och för individen själv. Dels kan de påminna omvärlden om vikten av att också fokusera på personens potential och uppmuntra dennes styrkor - utan att för den skull bortse från svagheterna. Dels kan individen själv få ökat självförtroende och bli mer inspirerad till att utforska och använda sina talanger.


Psykologen Eric Zander har översatt Aspie-kriterierna till svenska. Han säger att när man diagnostiserar letar man efter problem och det är vanligt att man snöar in sig på svagheterna. Det är viktigt att också sätta ljus på de goda och positiva egenskaperna med autism. 


En autismdiagnos sätts utifrån observerade beteenden, som hänger ihop med specifika kognitivs särdrag, ibland kallat det ”autistiska” tänkandet. Tony Attwood och Carol Gray visar med Aspie-kriterierna att dessa kognitiva särdrag också kan genera beteenden som är positiva. Ett exempel: diagnoskriteriet ”starkt begränsade intressen”, som kan ses som negativt, vänds till att personen kan vara djupt kunnig inom vissa ämnen, vilket är positivt.


Eric Zander tror att Aspie-kriterierna kan leda till ökad förståelse från omvärlden, att man ska se personen snarare än diagnosen, och att en kognitiv stil som vanligen förknippas med negativa beteenden också kan innebära mycket positiva effekter, men också bidra till stärkt självförtroende hos individen. Men han är dock tveksam till att Aspie-kriterierna kan användas vid själva diagnostiken, eftersom man då fokuserar på de svårigheter personen söker hjälp för. Däremot skulle kriterierna kunna underlätta för vården att skaffa sig en mer komplett bild av personens funktionssätt. Som psykolog räcker det inte med att fokusera på de svårigheter som nämns i diagnosmanualerna. Man måste också se till personens styrkor om man ska kunna hjälpa en människa till ett bättre liv.


Vad tycker jag själv om Aspie-kritererna? Jo, jag är ganska positiv till dem och de är en bra motvikt och kontrast till de etablerade diagnoskriterierna. Min förhoppning är att de ska leda till ökad förståelse från omvärlden. Sedan kan jag inte säga att jag känner igen mig i allt. Vissa saker stämmer, andra inte. Men å andra sidan kanske jag känner igen saker när jag träffar andra aspergare. Jag tycker att man ska se på listan med viss distans och försiktighet, så att det inte blir så att man kämpar för att uppfylla alla kriterierna.


Men jag tycker att listan är bra för att framför allt ge unga personer med diagnos en positiv bild av vad Aspergers syndrom kan vara och uppmuntra dem till att börja fundera över sitt eget funktionssätt och sin egen personlighetstyp. För vuxna, som brukar har mer självinsikt, är nog listan mindre viktig.


Däremot är det viktigt att nämna egenskaper som kan vara positiva i vissa situationer och negativa i andra. Till exempel det här med att vi med asperger inte har fördomar. Vi är relativt fria från fördomar, men det skulle också kunna innebära att vi är lite naivt blinda gentemot människor. Det är viktigt att vi autister pratar med varandra om negativa aspekter med de positiva egenskaperna, samtidigt som det är viktigt att den neurotypiska omgivningen lär sig se fördelarna med oss och vårt funktionssätt. Det är bra om vi diskuterar vad det innebär att leva i en värld där alla inte är som vi och hur man kan hantera det.


Aspie-kriterierna kan inspirera till ett nytt synsätt på autism, både för oss som är diagnostiserade och för omgivningen. Samtidigt är det inte bra att lyfta fram någonting sam positivt som inte nödvändigtvis alltid är det, till exempel det här med total trofasthet eller att alltid stå för sina åsikter. Man måste tänka efter om man tillämpar dessa egenskaper i vardagen. Därför ska Aspie-kriterierna ses med försiktighet!


Aspi-kriterierna kan läsas i sin helhet här.



Detta kan försvåra för autister att få och behålla ett jobb

Autism behöver inte betyda samma som avsaknad av arbetsförmåga, men långt ifrån alla autister har ett jobb på den öppna arbetsmarknaden. Varför är det så? Inte heller behöver autism betyda sänkt arbetsförmåga under förutsättning att autisten har turen att hitta en arbetsplats som är anpassad efter hens behov. Vissa autister har tur som får arbetsplatsen anpassad, men alla har inte den turen. Dessa saker kan försvåra för oss autister på arbetsmarknaden:


  1. Det krävda arbetstempot


Det om hindrar vissa autister från att hitta ett arbete är det krävda arbetstempot. Många autister har inga problem med att utföra själva arbetsuppgifterna, men klarar inte av att arbeta lika snabbt som andra och det kan vara ett problem. Arbetsgivare har rätt till lönebidrag när de anställer någon som arbetar i långsammare takt, men många föredrar istället att anställa någon som kan arbeta fortare. Detta alltså trots möjligheten till lönebidrag.


  1. Heltidsnormen


I flera länder är det vanligt med deltidsanställningar, men här i Sverige är normen heltidsarbete, vilket troligen beror på att jämställdhetsfrågor står högt i kurs. Vi har en mycket fungerande barnomsorg och alla uppmuntras att jobba heltid. De som endast kan jobba halvtid eller deltid drabbas för det kan vara svårt att hitta ett deltidsarbete. Men om man inte har några funktionsvariationer, som medför ett sänkt arbetsförmåga, kan man välja och vraka på arbetsmarknaden på ett annat sätt, och till slut kanske man hittar en deltidsanställning, till exempel inom vården. Men har man autism kan det vara fruktansvärt svårt!


  1. Begränsade intressen


Det kan vara mycket svårt för någon som inte har autism att sätta sig in i hur det kan vara att ha ytterst begränsade intressen. Om en person med autism har svårt att intressera sig för något annat än sina specialintressen, kan det bli ett stort hinder på arbetsmarknaden. Om man till exempel gillar konst eller fotografi så är det inte säkert att man lyckas hitta ett sådant konstnärligt yrke som man kan försörja sig på. Har man en ytterst begränsad mängd energi är det inte säkert att man orkar arbeta med något annat än sitt specialintresse!


  1. Det sociala


Som bekant innebär autism svårigheter i socialt samspel, och det sociala riskerar därför att utgöra ett stort hinder för oss på arbetsmarknaden. Vissa autister klarar av fikaraster och jobbmöten utan problem, medan andra tycker att det är svårt. Tycker man att det sociala är oöverstigligt svårt är det inte säkert att man klarar av att arbeta alls om det är krav på obligatorisk närvaro på sociala tillställningar. Har man svårt med det sociala och inte lyckas hitta en arbetsgivare som är villig att se förbi detta, riskerar man att bli exkluderad från arbetsmarknaden.


  1. Ser fel och brister


Många autister är väldigt noggranna och gillar tydlighet och detaljer. Detta kan innebära att man har lätt för att se fel och brister på arbetsplatsen. En del kan fastna i rätt- och fel-tänket och ofta påpeka vad andra gör för fel. Det kan bli en ond cirkel och det kan uppfattas som att man bara klagar. Autisten vill inte bråka utan har bara svårt att släppa saker innan det har blivit utrett. Vissa arbetsgivare har svårt att förstå detta och det kan göra att man blir av med jobbet. När man egentligen bara ville göra allt rätt!. Detaljseende, noggrannhet och tydlighet är egenskaper som egentligen borde uppmuntras på arbetsmarknaden istället för att ratas!


  1. Anställningsintervjuer


Redan vid anställningsintervjun kan det ta stopp. Är man en autist som har mycket svårt för ögonkontakt och svårt för att småprata, är det långt ifrån säkert att man lyckas övertyga en arbetsgivare om att man är en ytterst duktig, noggrann och pålitlig medarbetare. De som har lätt för att prata för sig brukar oftast också ha lättast för att få ett arbete. Även om själva arbetets art inte skulle kräva någon social förmåga. Men tyvärr är det så verkligheten ser ut, vilket drabbar de autister som inte alltid är så bra på att göra ett gott intryck vid första mötet. Jag hatar att det är så!




Visste du detta om Bipolär sjukdom?



Bipolär sjukdom (även kallat bipolärt syndrom eller manodepressiv sjukdom) är en psykisk sjukdom som periodvis förhöjer stämningsläget till mani eller lindrigare hypomani. Samma individer drabbas vanligen också av allvarliga depressioner men symtom på depression kan även förekomma i maniska perioder, alternativt kan episoderna vara blandade med intensiva och snabba växlingar mellan dessa lägen. Kanske känner du någon som har blivit diagnostiserad med bipolär sjukdom? Eller har blivit det själv? Här är i så fall 10 fakta som du bör känna till om diagnosen!


  1. Blir i regel svårare med tiden…

Symtomen blir vanligtvis svårare med tiden, och utan någon behandling riskerar den sjuke kroniska funktionsnedsättningar. Med förebyggande medicinering är prognosen god. Många är symptomfria i flera decennier och mellan sjukdomsperioderna (skoven) fungerar individen vanligtvis ”normalt”. 


  1. Upptäcks ofta i tonåren…

Det är vanligt förekommande att sjukdomen uppmärksammas under sen tonår eller i tidig 20-års ålder. Givetvis kan den dock upptäckas både tidigare och senare i livet.


  


  1. Är inte botbart… än…

Bipolär sjukdom är inte botbar och måste kontrolleras av humörstabiliserande medicinering. Detta är en av de mest obehagliga – men viktiga – bipolära störningsfakta. Trots att det är en livslång sjukdom är Bipolär sjukdom mycket hanterbar. Det är faktiskt en av de ”bästa” psykiska sjukdomarna att ha tack vare att det finns så många effektiva behandlingar tillgängliga. 


  1. Blir ofta feldiagnostiserad…

Bipolär sjukdom är ofta feldiagnostiserad som depression hos kvinnor eller schizofreni hos män. Somliga blir också feldiagnostiserade med borderline istället. Med detta sagt är det alltså ingen lätt diagnos att sätta.


  1. Kolossal forskning inom området…

När en person föds med anlag för att utveckla Bipolär sjukdom kan någonting som händer i livet utlösa den. Flera faktorer samverkar för att orsaka sjukdomen och påverka förloppet, men hur den utvecklas varierar mellan individer. Forskare tror främst att flera gener samverkar. Ärftliga faktorer har större betydelse än för andra psykiska sjukdomar, men alltmer tyder på att orsakerna är genetiskt gemensamma. 


  1. Ärvs inte…

Bipolär sjukdom i sig ärvs inte men det finns genetiska sårbarheter som med tio gånger förhöjer risken för förstagradssläktingar (förälder/barn/syskon) att utveckla sjukdomen, jämfört med personer utan bipolär sjukdom i släkten, eller slumpvis utvalda individer.


  1. Men är genetiskt sårbart…

Den totala livstidsrisken för ett barn till en affektivt sjuk förälder att utveckla en affektiv sjukdom är enligt forskning på cirka 24%.


  1. Litium används flitigt…

Litium är det mest kända och användbara som behandling av Bipolär sjukdom. Detta eftersom det är en humörstabilisator och är effektiv vid behandling av både mani och depression, liksom för att förhindra återfall.


  1. Utbredd och skrämmande myt…

En utbredd myt är att mani skulle vara ett ”roligt tillstånd” och fungera som en överdriven form av att vara ”partiets liv och själ”. Mani tar många olika former och kan uppstå som extrem irritation eller till och med psykos. 


  1. Ännu en myt…

En annan myt som jag önskar vore sann är att människor med Bipolär sjukdom är kreativa genier. Även om det finns en mycket stark länk mellan bipolär sjukdom och kreativitet, är det möjligt att få sjukdomen och inte vara särskilt kreativ eller extra intelligent på något sätt.


 

Visste du det här om autism?

Autism är en medfödd neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär att man känner och tänker annorlunda än omgivningen. De funktioner som påverkas är både kognitiva och emotionella, vilket bland annat medför nedsättningar inom helhetsförståelse, socialt samspel/kommunikation, planerings- och organisationsförmåga, fantasi/föreställningsförmåga, minnesfunktioner, beteenden och känslor. Du kanske själv känner någon med autism? Eller har diagnosen själv? Här är åtminstone 10 fakta om diagnosen, som du antagligen inte kände till.



 1.  Över 20 miljoner…


Cirka 21,7 miljoner människor har någon form av autism världen över. Man tror dock att mörkertalet är stort i flertalet länder.



2. Vanligare hos killar…


En av 42 män/pojkar blir diagnostiserade med autism, medan bara en på 189 kvinnor/flickor får samma diagnos. Med andra ord är autism cirka fem gånger vanligare hos det manliga könet. Men idag vet man att det är fler kvinnor/flickor som har en autismdiagnos än man tidigare trott. Autism ter sig annorlunda hos kvinnor/flickor än hos män/pojkar, vilket gör det svårare att diagnostisera hos kvinnor/flickor. Men i takt med att diagnoskriterierna breddas om kunskaperna om flickor/kvinnors autism ökar, kommer fler att kunna diagnostiseras.



3. Har inget samband med vaccinering…


Andrew Wakefield, en känd läkare som hävdade att det fanns ett klart samband mellan autism och vaccinering, visade sig på senare hand ha förfalskat statistik och studier. När det hela uppdagades blev herr Wakefield av med sin läkarlicens och det blev löpsedlar över hela världen.


  1. Ställde till med ramaskri…

Tack vare Andrew Wakefields falska studier tror än idag cirka 20% av den amerikanska befolkningen att det finns ett samband mellan autism och vaccinering. Den amerikanska regeringen jobbar aktivt med att förklara att dessa påståenden inte är sanna.


  1. Autism kan få människan att stänga av…

Ibland kan personer med autism ”stänga av” eftersom de upplever och känner för mycket och starkt.


  1. Forskarna vet inte riktigt varför…

Personer med autism är mindre benägna att gäspa. Ju svårare tillståndet är desto mer sällan gäspas det. Det finns en uppsjö av olika teorier kring varför det är på detta vis.


  1. Inga synliga skillnader…

Det finns inga synliga skillnader i hjärnans anatomi mellan personer med autism och de utan.






  1. Så viktiga är D-vitaminerna…

Lågt innehav av D-vitamin under graviditeten har sammanlänkats med ett autistiskt utvecklande hos barnet.


  1. Autist-vänliga biografer…

Över 250 biografer i Storbritannien är så kallade ”AFS”, det vill säga autism-vänliga. På dessa biografer är volymen avsevärt lägre, belysningen mörkare och man kan ta med din egen mat och dryck till föreställningen.







10. Så vanligt är det…


Funktionsnedsättningen är vanligare än cancer hos barn, diabetes och AIDS tillsammans.

Visste du detta om Aspergers syndrom?

Aspergers syndrom håller på att försvinna som egen diagnos. Diagnosen har dock alltid varit omtvistad och ingen vet varför. Det finns självklart teorier, men ingen som är mer självklar än den andra. Aspergers syndrom anses dock primärt ha genetisk och biologisk grund. Här följer 10 fakta som du bör känna till om just Aspergers syndrom!


  1. Besläktat med autism…

Aspergers syndrom anses vara en form av autism, men skiljer sig i några viktiga punkter. Klassificeringen av autism uppstod inte förrän 1943 när Leo Kanner, doktor på Johns Hopkins University, studerade en grupp med elva barn och introducerade benämningen tidigt infantil autism. Samtidigt beskrev den österrikiska läkaren och forskaren Hans Asperger en annan form av autism som senare blev känd som Aspergers syndrom. Själv kallade Asperger emellertid störningen ”autistisk psykopati”.


  1. Erkännandet dröjde…

Det globala erkännandet av Hans Aspergers (på bilden nedanför) arbete blev dock försenat på grund av Andra Världskriget. Inom psykodynamisk teori och praktik betraktades autism som en typ av barnpsykos orsakad av tidiga trauman, vilket föranledde en psykoterapeutisk behandlingsfilosofi.




  1. Varit officiellt erkänd sedan 1994…

Hans Aspergers forskningsresultat blev inte kända för en bredare, icke-tyskspråkig krets förrän år 1981,Lorna Wing publicerade en serie fallstudier som visade liknande symptom och som hon kallade ”Aspergers syndrom”. Wings skrifter publicerades och populariserades i stor omfattning. 1992 togs Aspergers syndrom med i den tionde upplagan av Världshälsoorganisationens diagnosmanual International Classification of Diseases (ICD-10), vilket gjorde det till en distinkt diagnos. 1994 lades Aspergers syndrom till i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV).


  1. Ingen vet varför…

Även om diagnosen inte blev erkänd förrän ganska sent vet vi än idag inte vad som orsakar Aspergers syndrom. Aktuell forskning tyder på att det hör till tidiga utvecklingsmässiga förändringar i hjärnans struktur, som kan orsakas av ”onormal migrering av embryonala celler under fosterutvecklingen” under den tidiga barndomen.




  1. Snöar gärna in på specifika ämnen…

Det hör inte alls till ovanligheten att personer med Aspergers syndrom har en ”ovanlig upptagenhet” i specifika ämnen. 


  1. Vanligare än vad man kan tro…

Med största sannolikhet känner du någon som har autism eller Aspergers syndrom. Du kanske inte vet att de har det, och i många fall vet de inte ens det själva. Man räknar på att cirka 2-4 personer per 1 000 har Aspergers. Andelen män överväger (3-6 män/1 kvinna).


  1. Endast 20% är sysselsatta…

Cirka 80% av de med Aspergers syndrom eller någon form av autism jobbar inte heltid.


  1. Går åt bägge håll…

En person med Aspergers syndrom har ofta svårt att läsa av andra människor. På samma sätt har de som inte har Aspergers lika svårt att läsa av någon med diagnosen. Det går alltså åt bägge hållen.


  1. Har ofta svårt med ironi…

Det hör inte heller till ovanligheten att personer med Aspergers syndrom tar lite längre tid för att snappa upp specifika saker – som exempelvis ett skämt. Ibland behöver de en sekund längre för att förstå att du precis skojade om någonting. Det här gäller dock inte alla.


  1. I regel svårt att urskilja uttryck…

Att ta saker ordagrant hör inte till ovanligheten heller. Om du skulle säga att det regnar hundar och katter ute är det självklart inte något de skulle ta ordagrant och tro på, men om du däremot säger något som faktiskt lika väl hade kunnat vara sant kan det vara svårt att urskilja. 


Äldre inlägg