Om

 

Här bloggar jag om hur det är att leva med Aspergers syndrom, Bipolär sjukdom och psykisk ohälsa. Jag bloggar även om människors olikheter och varför det är bra att alla är olika. Ibland skriver jag också blogginlägg som handlar om intressanta saker som rör autism och NPF.

Om mig

Senaste inlägg

Kategorier

Visar inlägg från juni 2021

Tillbaka till bloggens startsida

Tema Kommunikationsmetoder: Vad är skalor?

Kommunikation är livsviktigt och alla personer har rätt till kommunikation. Med rätt stöd och goda möjligheter är detta möjligt.


Hur man kommunicerar kan se ut på många olika sätt. Tänk på att kommunikation är en rättighet för alla!


Ni som är yrkesverksamma, se gärna över era verksamheter och diskutera tillsammans med kollegor så att vi kan hjälpa varandra att leva upp till dessa rättigheter på bästa sätt. Jag hoppas att detta ska inspirera till att bredda personers rättigheter till kommunikation!


Det finns många olika sätt att ge stöd för kommunikation. I några blogginlägg kommer jag att berätta om några olika kommunikationsmetoder som kan användas för personer med Autismspektrumtillstånd. De kan också användas för personer som har andra neuropsykiatriska funktionsvariationer. Kan även hjälpa personer med andra funktionsvariationer som har tal- och kommunikationssvårigheter.


Dagens blogginlägg handlar om skalor.


Jag har tidigare skrivit ett inlägg om AKK. Det hittar du här.


Jag har tidigare skrivit ett inlägg om sociala berättelser och seriesamtal. Det hittar du här. 


Jag har tidigare skrivit ett inlägg om ritprat. Det hittar du här.


Jag har tidigare skrivit ett inlägg om sociala manus. Det hittar du här.




Att använda skalor i olika former, exempelvis skalan 1-10, kan hjälpa personer med autism att uttrycka vad som är roligt/tråkigt, bra/dåligt eller lätt/svårt, samtidigt som det hjälper den som ska ge stöd att få en bild av hur svårt personen tycker att något är och hur hen upplever situationen. Det är viktigt att använda skalor som är begripliga för personen. En del personer har svårt för siffror. Då kan något annat fungera bättre, som en glad gubbe och en ledsen gubbe, ”tumme upp” ovh ”tumme ned”, eller en film-/seriefigur som personen gillar respektive inte gillar.


När och varför använder man skalor


Skalor kan vara ett visuellt stöd för en person med autism när hen behöver stöd i sviktande förmåga att analysera eller reflektera över något. Det blir ett kompenserande stöd för att kunna se skillnaden framför sig visuellt utan att ha krav på att man i stunden ska kunna se det framför sig med hjälp av tanken. Skalor kompenserar också för svårigheter med ömsesidig social kommunikation.


Ända sedan jag fick min diagnos har jag ibland fått fylla i skalor, bland annat på Habiliteringen. Men ska jag erkänna så tycker jag det är svårt att fylla i skalor, för jag vet inte alltid vad jag känner. 


En 5:a kan få mig att tappa kontrollen


Ett exempel på ett bra material där man använder skalor är ”En 5:a kan få mig att tappa kontrollen”. Det är en praktisk metod för att identifiera stressfaktorer och hjälpa personer som är stressade. Genom att sortera kort med ord eller bilder på olika vardagliga företeelser får till exempel en elev och dennes föräldrar och skolpersonal hjälp att förstå vad som kan vara stressande i skolan eller hemmet. Den insikten är en grund för de vuxna att hjälpa eleven att förbygga och hantera sin stress. Materialet består av fem fack och kort med ord eller bilder. I fack 1 lägger eleven kort på det som är minst jobbigt och i fack 5 lägger eleven kort på det som är mest jobbigt.



Exempel på skalor:


 




 


 




Nästa blogginlägg i serien kommer att handla om samtalsmatta.

Det här med automatik

Det sägs att neurotypiker gör saker mer eller mindre på automatik och rutin, och att vi som har autism har svårt med detta och måste tänka i varje steg, vilket tar energi. Eftersom många i min närhet inte förstår hur svårt det är för mig att utföra vissa saker, har jag testat att bli mer ”automatisk”, och detta har inte gått särskilt bra. Jag har hämtat fel saker, gjort saker i fel ordning och så vidare. En gång tog jag två koppel på vår ena hund, när det andra kopplet skulle sitta på vår andra hund. Detta för att min hjärna i sådana här situationer stänger av helt och jag tänker inte alls. Jag känner mig som en zombie som vandrar runt. Än har det inte hänt något allvarligt, men man vet ju aldrig.

Jag har förstått att jag inte kan göra saker på automatik utan jag måste tänka på vad jag gör hela tiden. Ändå säger människor till mig att jag måste ”tänka med knoppen” när jag försöker göra saker på automatik. Men då måste ju även neurotypiker ”tänka” när de gör saker, så vad menas egentligen med ”automatiskt tänkande”? Jo, deras hjärnor lagrar information om hur man utför saker i det automatiserade minnet och kan lätt plocka fram informationen när det väl behövs. Vi som har autism sparar saker i vårt faktaminne, och måste lägga oerhört mycket kraft och energi för att tänka på hur man ska utföra saker. Ibland behöver vuxna autister precis som småbarn koncentrera sig noga på att inte spilla och göra rätt när de plockar upp saker från golvet. Vi tvingas dagligen att överanstränga oss, vilket kan leda till mental trötthet.


Personer med autism har ofta en ojämn begåvningsprofil. Till exempel kan det innebära att en autist har oerhört bra faktaminne och kan lära sig mycket utantill om saker som intresserar hen, men kan uppvisa stora kunskapsluckor i vardagliga färdigheter, just på grund av att hen måste tänka i flera steg och varje ny situation kan upplevas som ny. Saker som är självklara för andra är inte alltid det för en person med autism. Ni måste tala om vad vi ska göra annars förstår vi inte vad vi ska göra. Det handlar om ett annat kognitivt tänkande, vilket innebär att de funktioner i hjärnan som tar emot, hanterar, bearbetar och förmedlar information fungerar annorlunda hos personer med autism. Till skillnad från människor som kan utföra praktiska sysslor automatiskt, måste en person med autism lägga otroligt mycket energi på alla moment, vilket kan göra en otroligt trött.


Vem som helst skulle bli utmattad av att leva med ett annorlunda kognitivt fungerande och bli fel bemött. För oss med autism är detta vardag. Mental utmattning är en naturlig följd av de kognitiva svårigheter som ingår i autism. Även sensorisk överkänslighet kan spela roll.


Neurotypiker kanske har svårt att förstå detta, men det är så här vi autister fungerar. Så tvinga oss inte att bli mer automatiserade!

 

Fira högtider med autism

Så här i midsommartider delar jag ett gammalt inlägg om hur man på bästa sätt kan fira högtider när någon i familjen har autism.


Högtider kan skapa kaos om man har Aspergers syndrom eller autism.

 

Många gillar högtider för då får man extra ledigt och har mer tid till sina nära och kära. Men om man har Aspergers syndrom eller autism kanske man inte uppskattar det lika mycket för det ger avbrott i rutinerna. Har man dessa diagnoser behöver man struktur och tydlighet, och när dessa rutiner försvinner kan det sluta i kaos. Dessutom ställs högre krav på att vara social, till exempel om man måste träffa släkten.

 

Hur ska man då undvika kaos under högtider? Hur kan man till exempel förbereda sitt barn? Här kommer en lista med några tips på hur man kan fira högtider med autism och försöka undvika kaos.

 

1. NÄR?

 

Förbered personen noga genom att berätta i förväg vad som ska hända. Om ni till exempel ska åka bort så var noga med att berätta det och förbered på hur många nätter och dagar ni ska vara borta.

 

2. VAR?

 

Vart ska ni? Om ni ska vara någon annanstans än hemma så förbered personen på detta. Visa bilder från Internet (eller om ni har egna) på platsen ni ska till.

 

3. HUR?

 

Om ni ska ut och resa, visa bilder på flygplatsen/tåget/bilen.


4. VEM?

 

Vilka kommer? Är det nya människor eller personer man känner sedan innan? Ni kan visa bilder på dem ni ska umgås med.


5. VARFÖR?

 

Det kan bli jättestressande för en person med Aspergers syndrom eller autism när vardagen plötsligt förändras. Förklara varför vi firar högtider, men att det inte bara handlar om det. Det handlar lika mycket om att umgås med sin familj.


6. TID

 

Tala om när ni ska äta, när ni kommer fram, när det är lunch och när ni kommer hem. Tider är väldigt viktigt för personer som har en NPF-diagnos, så försök att håla dem. Det minskar risken för onödig stress.

 

7. FÖRE

 

Tala om för personen vad som händer innan ni åker, när och vad hen ska packa, vad hen mer behöver göra, som till exempel att duscha och/eller sätta på sig finkläder. Hjälp personen att göra en lista på allt som ska göras innan ni reser och se till att den följs. Denna kan sedan bockas av.


8. EFTER

 

Tala om vad som händer efter att ni till exempel har ätit mat och vilka krav som finns. Till exempel sitta och prata eller bara ta det lugnt i en timma efter maten. Berätta vad du förväntar dig av personen. Förväntas det att personen ska småprata lite med till exempel kusinen, eller kan hen få slippa det? Personer med autism vill vanligtvis inte småprata så det är viktigt att ha förståelse för detta. Berätta också om du vill att personen ska hjälpa till med något.

 

9. HA EN NÖDPLAN

 

Om personen tycker att det blir alldeles för jobbigt med alla intryck och krav, är det då okej att personen går till ett avgränsande rum och sitter med mobilen eller surfplattan i 30-60 minuter för att samla energi? Det är bra att ha en tydlig plan för vad man gör om det blir jobbigt för personen, till exempel hur länge det är okej att gå undan.



Glad Midsommar!


 



Tema Kommunikationsmetoder: Vad är sociala manus?

Kommunikation är livsviktigt och alla personer har rätt till kommunikation. Med rätt stöd och goda möjligheter är detta möjligt.


Hur man kommunicerar kan se ut på många olika sätt. Tänk på att kommunikation är en rättighet för alla!


Ni som är yrkesverksamma, se gärna över era verksamheter och diskutera tillsammans med kollegor så att vi kan hjälpa varandra att leva upp till dessa rättigheter på bästa sätt. Jag hoppas att detta ska inspirera till att bredda personers rättigheter till kommunikation!


Det finns många olika sätt att ge stöd för kommunikation. I några blogginlägg kommer jag att berätta om några olika kommunikationsmetoder som kan användas för personer med Autismspektrumtillstånd. De kan också användas för personer som har andra neuropsykiatriska funktionsvariationer. Kan även hjälpa personer med andra funktionsvariationer som har tal- och kommunikationssvårigheter.


Dagens blogginlägg handlar om sociala manus.


Jag har tidigare skrivit ett inlägg om AKK. Det hittar du här.


Jag har tidigare skrivit ett inlägg om sociala berättelser och seriesamtal. Det hittar du här. 


Jag har tidigare skrivit ett inlägg om ritprat. Det hittar du här.




Sociala manus är manus nedskrivna i form av sociala riktlinjer kring vad man ska göra och säga i en speciell situation. Om exempelvis ett barn har svårt att söka kontakt med andra barn i skolan kan man på en lapp lista små tips på vad barnet kan göra eller säga. För en del personer fungerar det bäst att ha små löppar i plånboken, andra föredrar att ha dem i mobiltelefonen. Ett socialt manus behöver inte vara någon lång instruktion på flera sidor utan kan vara kort och koncist. Ett exempel kan vara: ”När jag inte vet hur jag ska söka kontakt med de andra barnen kan jag fråga: Vill du kolla på ett kul Youtube-klipp jag har på rasten?”, och liknande små värdefulla tips. Det blir en förenklad variant av en social berättelse, där fokus är på den direktiva meningen, vad man ska göra och säga.


När och varför använder man sociala manus?


Sociala berättelser kompenserar för svårigheter i ömsesidig social kommunikation, föreställnings- och problemlösningsförmåga. De kan användas som en generell anpassning med två personer eller i en grupp med personer, till exempel på ett möte. En del personer med autism kan ha svårt att komma till tals under ett möte, och då kan det vara bra att ett manus på saker man kan säga. Men oftast används sociala manus som en individuell anpassning.


Jag hade verkligen behövt sociala manus när jag gick i skolan för det var så mycket som var otydligt.



Exempel på sociala manus: 






Sociala manus är inspirerat av Carol Grays arbetssätt med sociala berättelser och seriesamtal Hon är pedagog från Jenison i Michigan i USA och har under många år arbetat med barn och ungdomar inom autismspektrat.

 



Nästa blogginlägg i serien kommer att handla om skalor.

Autisternas Dag

Varje år firar organisationer från hela världen Autisternas Dag eller Autistic Pride Day den 18 juni med en mängd olika evenemang. Målet med denna dag är att öka medvetenheten bland neurotypiker, så att de inte bara ser autister som personer som behöver behandling utan som unika individer. Det är en dag som firas med stort engagemang och entusiasm över hela världen, för att uppmärksamma en positiv syn på autister och vad vi kan bidra med i samhället - om vi bara får chansen. På denna högtidsdag uppmuntras autister att vara nöjda med sig själva och känna positiv samhörighet med andra autister, snarare än att uppmärksamma sitt och sin omgivnings lidande. 


Detta är en dag för att dela stora framgångshistorier och spela eller göra andra aktiviteter tillsammans som matlagning, läsning, teckning och till och med regelbundna sysslor som till exempel städning. En av de viktigaste aspekterna av dagen är att autister deltar i evenemangen på dagen och familjer delar sina positiva erfarenheter.


Denna årliga händelse firades först av Aspies for Freedom 2005 och de utformade Autistic Pride Day med influenser från Pride-rörelsen. En av dagens viktigaste aspekter är att den inte drivs av välgörenhetsorganisationer; den drivs av autister själva. Sedan starten har Autistic Pride Day varit ett community-evenemang och inte en dag för andra organisationer att marknadsföra sig genom att kväva autister. Det är nu ett globalt firande som huvudsakligen äger rum online.


 Det är en dag där vi firar neurodiversitet, där vi applåderar för annorlunda förmågor och tackar människor med autism för att de lyser upp vår värld. Begreppet neurodiversitet handlar om att neurologiska skillnader, som till exempel  autism, i allt större utsträckning ses som normala variationer i den mänskliga mångfalden.


Autistic Pride Day representeras av Rainbow Infinity-symbolen. Denna symbol är avsedd att representera mångfalden hos autistiska människor och de oändliga möjligheterna och variationerna inom autismspektrat.


Enligt representanter för Autistic Pride Day har personer med autism unika egenskaper som ger dem både styrkor och utmaningar. Även om många av de svårigheter autister möter beror på deras neurodiversitet, är en annan faktor i samhället. Till exempel är samhällets attityd gentemot autism ofta en tro på att det är ett tillstånd som kräver behandling.


Vi autister vill ändra dessa attityder mot oss och istället öka acceptansen och insikten att autism är en funktionsskillnad snarare än en funktionsnedsättning. Att åstadkomma en positiv förändring och acceptans i samhället spelar en stor roll i Austistic Pride Day-evenemang. 


Autistic Pride Day erkänner vikten av autistisk stolthet. Personer med autism utsätts ofta för kränkningar av de mänskliga rättigheterna, diskriminering och stigma. Enligt WHO (Världshälsoorganisationen) har en av 160 barn en autismspektrumdiagnos. WHO uppmuntrar familjer att skapa en miljö som är bra för barn med autism.


Alla är speciella på sitt sätt. Autism-stolthet erkänner den medfödda potentialen hos alla människor, inklusive autister. Att ta hand om människor med autism kräver mycket omsorg, medkänsla och engagemang.


Vi anser att problem är till för att lösas och en individ är inte ett fel, utan problemet ligger i att samhället anpassas med premissen att personer inom vissa grupper fungerar på ett enda sätt. Men vi är alla unika!


På Autistic Pride Day är det viktigt att fira mångfalden hos människor runt omkring oss och erkänna det faktum att varje individ spelar en avgörande roll i samhället. Så hur firar du dagen?



 

Äldre inlägg