Om

 

Här bloggar jag om hur det är att leva med Aspergers syndrom, Bipolär sjukdom och psykisk ohälsa. Jag bloggar även om människors olikheter och varför det är bra att alla är olika. Ibland skriver jag också blogginlägg som handlar om intressanta saker som rör autism och NPF.

Om mig

Senaste inlägg

Kategorier

Visar inlägg från oktober 2021

Tillbaka till bloggens startsida

Ömsesidig social interaktion och ömsesidig kommunikation

Ett av huvudsymptomen för autism är begränsad förmåga till ömsesidig social interaktion och begränsad förmåga till ömsesidig kommunikation. Tidigare skiljde man på de här begreppen, men det gör man inte längre.

Svårigheter med social interaktion innebär att vi autister har svårigheter med att tolka andras kropps- och ansiktsuttryck.

Det innebär också bland annat att vi inte rättar oss efter de regler som andra känner till, men som ingen har berättat för oss.

Begränsad förmåga till kommunikation innebär främst att vi ofta tolkar språket bokstavligt. Vi har också svårt att inleda och avsluta ett samtal.

Vad innebär ömsesidig kommunikation? Man turas om att till exempel prata och lyssna när man umgås med andra.

Mina svårigheter i konversationer

Jag har svårt med konversationer, jag vet inte var jag ska börja eller sluta. Jag tycker inte om att prata med folk för länge, blir lätt otålig då, och jag har svårt att komma in i ett samtal, både med enskilda personer och i grupper. Det är det jobbigaste med att leva med autism, tycker jag.


 

Det här är jag i en grupp (jag är den gröna gubben). Jag tänker vad jag vill säga, men kommer aldrig in i samtalet.

Hur det känns att bli besviken

En besvikelse kan vara jobbig för alla och inte kännas särskilt rolig. En sak har alla gemensamt i en besvikelse, nämligen att det känns konstigt i kroppen.


När jag får en besvikelse, så gör det ont i hjärnan, den går på högvarv och tankar snurrar. Ibland får jag till och med ont i magen.


Att hjärnan gör ont och känns som den krympt, det är ett som alltid är återkommande i känslan av besvikelse för mig.


Tårar trycker bakom ögonlocken, de vill ut. Släpper jag efter på tårarna, då blir det mer till en gråt, än en besvikelse.


Det kan också vara så med en besvikelse att man ställer in det man har siktat in sig på att göra för dagen, bara för att man blir besviken på det som hänt innan det man tänkt göra ska hända, även om det inte alls handlar om samma sak.


Jag kan känna besvikelse när jag kanske inte får den hjälp jag känner att jag behöver ha eller inte får den förståelse som jag behöver få. Ja, det kan vara mycket som spelar in i en besvikelse.



Äppelveckan 2021

Vecka 43 är det Äppelveckan på biblioteket i Varberg. Det är en vecka för att uppmärksamma människor med diagnoser och funktionsnedsättningar lite extra, främst barn, men det gäller även vuxna personer också. Biblioteket har en hylla som heter just Äppelhyllan. Där samlas böcker för barn med olika funktionsnedsättningar. Det kan vara lättlästa böcker, ljudböcker, böcker med punktskrift eller tecken med mera. Men det finns också böcker för lite äldre barn och ungdomar som vill lära sig mer om sin diagnos. Sedan finns där även böcker för anhöriga eller andra personer som kommer i kontakt med personer med funktionsnedsättningar. Den här hyllan (eller hyllorna) lyfts fram lite extra den här veckan.

Under den här veckan anordnas också olika aktiviteter och i år har Autism- och Aspergerföreningen Varberg-Kungsbacka blivit inbjudna till att ha ett samtal kring autism på tisdagskvällen. Då kommer jag att vara där tillsammans med några kollegor i styrelsen. Jag sitter alltså med i styrelsen för föreningen.

Under kvällen kommer vi ha ett bokbord där jag har med mig ett antal böcker som jag vill tipsa om. Vi kommer även att ha olika sorters material att dela ut till dem som vill. Och så kommer vi självklart att samtala kring just autism. Folk som kommer förbi kanske har frågor om autism, vill veta något specifikt kring diagnosen eller vill ha tips med mera. Eller så vill de bara ha någon att prata med.

Men syftet är också att presentera föreningen på ett snyggt sätt så att folk vet att vi finns. Därför blev jag tillfrågad om jag ville göra ett bildspel som ska visas på en skärm under den timme vi ska vara där. Ja, vi fick bara en timme för biblioteket stänger kl. 19. 

I bildspelet presenterar jag föreningen, vad vi gör och vilka som sitter i styrelsen. Jag har även med lite fakta om autism och hur autism yttrar sig hos just tjejer. Ett ständigt aktuellt ämne. Det var lite svårt att göra bildspelet för jag visste inte riktigt vad jag skulle ha med och hur mycket. Det blev lite för mycket text, men det är för att jag har svårt att begränsa mig. Men jag fick i alla fall fram ett bildspel till slut och det är det viktigaste. 

Ni som bor i Varberg med omnejd, ni får gärna komma förbi en sväng. Det hade varit roligt.


Information om kvällen:

Kom och prata autism med oss! Funderar ni på att göra en neuropsykiatrisk utredning och har frågor kring det? Är du lärare och har elever med autism? Eller är du bara allmänt intresserad och vill lära dig mer? Oavsett vilken relation du har till autism är alla lika välkomna! En del av Äppelveckan 2021.

Tisdag 26 oktober kl. 18-19

Utställningsplatsen

Fri entré och drop-in


Äppelveckan arrangeras också i Kungsbacka, men jag vet inte om den gör det på andra platser i Sverige.


Här hittar du hela programmet för Äppelveckan i Varberg.


Uppdatering: Vi var på biblioteket redan vid 16-tiden för att förbereda. Texter skulle sorteras och häftas ihop, med mera. Information som vi tyckte var intressant att dela ut. Dessutom hade jag tagit med mig ett antal böcker om autism som jag ville tipsa om.

Vi var fyra från föreningen som hade möjlighet att vara där.

Det kom dock inte så jättemånga personer (jag hade förväntat mig fler), men vi satt några och diskuterade skolan för elever med autism. Det var lärare från en skola i Varbergs kommun som var jätteintresserade av att förbättra skolan för de här barnen. Sådant gillar vi! De ville veta vår syn på saken och jag berättade hur min skoltid hade varit. Jag hade också bjudit in en stödpedagog från min Dagliga verksamhet. Det var roligt att hon kom.

Sedan kom det också förbi en läkare från en nyöppnad vårdcentral som var intresserad av föreningen och ville lära sig mer om autism. Det är inte ofta man träffar läkare som kan något om autism, så det vore jätteroligt om en vårdcentral ville skaffa sig just autismkompetens.

Vi hade bara en timme på oss och ingen hade sagt till oss att vi skulle vara ute prick kl. 19 när biblioteket stängde. Så det blev väldigt stressigt där på slutet. Och när jag utsetts för stress stänger jag av helt och kan inte tänka klart. Därför glömde jag tre böcker. Jag hoppas jag kan få tillbaka dem (om inte biblioteket lånar ut dem, det vill säga, haha).
 


 

Vad är typisk Asperger för mig?

1. Jag gillar absolut inte närhet. Att någon tar i mig eller ger mig kramar när jag inte själv är med på det är jättejobbigt. Vissa personer går det bra att få en spontan kram av, medan det med vissa inte alls funkar. Jag kan få sådär att det kliar i ryggraden, jag känner mig obekväm och det sticker i kinderna.


2. Om någon för en diskussion med mig och det är för mycket ljud omkring mig, då hör jag inte vad personen säger. Jag vet ju att den pratar med mig, men det är svårt att fokusera på både allt ljud runtomkring, samt vad personen säger. Jag kan inte stänga av alla andra ljud och bara fokusera på den personen jag pratar med.


Jag tar in allt med både syn och hörsel samtidigt, vilket kan vara väldigt utmattande och jobbigt i många lägen. Det gör att jag blir så otroligt trött och slut, att jag bara måste vila, för att återhämta mig


3. När jag har tänkt mig en sak och det blir en annan, blir det svårt. Det tar så oerhört mycket onödig energi av mig. Det kostar mer än det smakar, om jag säger så.


Ett exempel hände mig förra veckan. Vi skulle åka till Göteborg och äta på restaurang för att min mamma fyllde 70 år. Jag hade förväntat mig att vi skulle gå på en fin restaurang. Men istället hamnade vi på en thairestaurang med fruktansvärd inredning och stark mat. De hade byggt kojor med bambu och palmer som man satt i när man åt. Det var väldigt trångt i restaurangen och tätt bland borden. Alldeles för mycket folk var det också, ungar som vrålade och människor som talade högt. Med mina känsliga sinnen blev det för mycket och jag tömdes på energi. Jag var jättetrött dagen efter.


Men jag blev också förtvivlad eftersom jag tänkt mig en sak och det blev en annan. Det är så här min hjärna reagerar.


En Aspergare klarar inte av överraskningar, det tar för mycket energi. Vi vill veta precis vad som ska hända. Överraskningar gillas inte eller spontana saker för den delen heller, vilket gör att vi blir så otroligt trötta, det tar för mycket energi.


4. Många av oss med Asperger trivs bättre i sällskap av äldre personer. Jag är en sådan att jag hellre umgås med äldre kvinnor, till exempel min mammas bästa väninna. Jag känner att det blir jobbigt med jämnåriga, på grund av att jag inte vet vad jag ska säga eller vad jag ska göra. Det gör att stämningen blir stel, jag blir trött och orkeslös.


Jag trivs där jag känner att jag kan vara mig själv och slipper tänka på att vara någon annan än den jag är. Jag trivs också bäst med djur och barn. Där kan jag också vara mig själv, men med det menat är att jag inte på något vis inte kan vara den där som sätter gränser, säger till när något är fel och så vidare. Med äldre kvinnor, barn och djur trivs jag som bäst på alla plan.


5. Jag har svårt att tolka känslor, förstå andra människors känslor, sätta ord på mina egna känslor och gestikulera med kroppsspråk.


Jag tycker det är riktigt svårt att se människors känslor och förstå om det inte är tydligt att man ser när någon är glad, ledsen och så vidare. Vissa människor kan gråta av glädje och då måste jag fråga om de är ledsna, eftersom jag då inte kan sätta mig in i att man kan gråta av glädje. Blir man rörd av att till exempel se en film, så vet jag ju inte det och måste fråga om personen är ledsen. Den är ju inte ledsen, men jag har svårt att förstå att så är inte fallet.


Om någon är för snäll mot mig, så vet jag inte om personen verkligen är vänlig eller bara vill utnyttja mig. Jag har liksom svårt för det där med känslor på det planet också.


Jag får också svårt att veta hur jag ska vara i olika situationer. I vissa lägen kan jag skratta, även om det inte finns någonting att skratta åt eller ens är roligt. Det är för att jag inte vet hur jag ska bete mig eller vara i just det sammanhanget, och då kan jag le och se glad ut, fast jag kanske inte är det.


Den jag pratar med kan säga åt mig: "Det här är inte roligt", även om jag vet det och ser glad ut ändå. Jag kanske får en utskällning eller en tillsägelse för någonting jag gjort fel? Jag ser ändå glad ut, även om jag förstår att jag får en tillsägelse för det jag gjort fel.


Många människor förstår sig inte på min diagnos, även om jag berättar och förklarar. En del förstår inte heller, fast de ska vara utbildade för att kunna hantera folk med olika diagnoser/funktionsnedsättningar.


 

Frågestund⁉️

Jag tänkte ha en frågestund på min blogg.

Ställ frågor om Autismspektrumtillstånd. Det kan vara något du hört, sett, läst eller vill ha svar på, helt enkelt. Vad vill just du veta om diagnosen?


Ingen fråga är för dum. Ställ en fråga nu. Jag lovar att svara ärligt. Behåll dock respekten, som det så fint heter.


Ställ era frågor i kommentarsfältet så kommer jag att svara på dem i ett kommande inlägg här på bloggen.


 

Äldre inlägg