Jag har ingen ork att skriva ett längre blogginlägg idag, men jag tänkte skriva lite kort om ojämn begåvning.

En person med Aspergers syndrom kan uppvisa en ojämn begåvningskurva, men de är alltså inte underbegåvade på något vis.


Jag själv känner igen mig i detta. Jag kan vara väldigt duktig och ha lätt för att stava, datorer, mobiltelefoner och den biten, medan jag till exempel inte vet hur jag ska använda en instruktionsbok, koka ett ägg eller hur jag handskas med pengar.


Allt det där skiljer sig från person till person och det är därför viktigt att hjälpa till, stötta och låta personen lära sig det den behöver kunna. Inom rimliga gränser vill säga. Man ska inte göra någonting som man blir trött och slut av, inte heller någonting som gör att man börjar tjafsa med varandra.