Namn Charlotte Claesson
Alias Designflickan
Hemstad Varberg
Födelsedatum 19 februari 1985
Sysselsättning Daglig verksamhet
Intressen Datorer, film, foto, rockabilly
E-post aspigiblogg@gmail.com
Hemsida http://www.aspigi.bloggo.nu
Facebook https://www.facebook.com/charlotte.claesson.1?ref=br_tf
Instagram https://www.instagram.com/designflickan/?hl=sv
E-post föreläsningar aspigiforelasningar@gmail.com

Vem är jag?

Jag heter Charlotte, är född 1985 och bor i Varberg. Jag fick min Aspergerdiagnos 2005. 2009 fick jag även diagnosen Bipolär sjukdom. Jag var med och startade ASTrarna 2014 tillsammans med två andra. ASTrarna är en kamratnätverk i Halland för personer med Autismspektrumtillstånd (AST). ASTrarna vill bland annat motverka isolering och utanförskap och ge personer med AST en möjlighet att träffa andra i samma eller liknande situation. Bland annat har vi haft kamratcirklar på Studiefrämjandet i Varberg, där jag varit cirkelledare tillsammans med en kollega. Andra aktiviteter vi gjort är att gå på bio eller äta på restaurang.

Förutom ASTrarna har jag under årens lopp hållit i en del föreläsningar om hur det är att leva med Aspergers syndrom. Detta har jag gjort genom daglig verksamhet i Varberg eller via föreningar som har bokat mig. Mina föreläsningar har varit väldigt uppskattade och folk har kommit fram efteråt och tackat mig. Jag har även varit med och hållit studiecirklar för anhöriga till personer med autismspektrumtillstånd. Detta tillsammans med en kollega från ASTrarna. Detta har vi gjort i samarbete med Anhörigstödet i Halmstad och Studieförbundet Vuxenskolan Halmstad.

Nu lite mer om ASTrarna

Vilka är ASTrarna?

ASTrarna Halland är alltså ett kamratnätverk och träffnätverk för personer med diagnoser inom autismspektrumtillstånd (AST) och bildades för ca fyra år sedan. ASTrarnas medlemmar får genom nätverket möjlighet att träffa andra i liknande situation, utvecklas som personer, bryta isolation, dela erfarenheter och intressen samt känna samhörighet och mening.

ASTrarna har blivit mycket uppskattat av medlemmarna och i många fall lett till minskad psykisk ohälsa och där tillhörande belastning på psykiatri och habilitering.

Medlemskap är gratis och inom nätverket hittar vi på olika aktiviteter som studiecirklar, temakvällar, diskussionsgrupper, utflykter, biobesök, gå på restaurang, fika mm. ASTrarna drivs i nuläget helt ideellt av några av nätverkets initiativtagare och i mån av tid och ork på deras egen fritid.

Kort om Aspergers syndrom

Aspergers syndrom är en funktionsnedsättning inom autismspektrumet som framför allt innebär ett annorlunda sätt att tänka, uppfatta och bemöta sin omgivning. Det är en mildare form än autism. När man har Aspergers syndrom har man normal- till hög begåvning.

Förmågan att umgås och samspela med andra människor är annorlunda. Man kan ha svårt att förstå innebörden i andras gester, miner, tonfall och kroppsspråk. En del undviker ögonkontakt. Man kan ha svårt att intuitivt förstå andras känslor och outtalade önskemål. Ofta har man även svårt att förstå abstrakta uttryck och ett språk med dolda budskap. I stället vill man ha en rak, tydlig, och konkret kommunikation.

Många som har Aspergers syndrom föredrar fasta vanor och rutiner. Det är också vanligt att ha specialintressen. En del är väldigt fokuserade på sitt intresse och blir därför mycket kunniga.

För att få diagnosen bör man ha en intelligens inom den så kallade normalvariationen. Personer med Aspergers syndrom har alltså inte en intellektuell funktionsnedsättning. Men precis som i den övriga befolkningen har man olika intelligens, några har hög och andra har normal eller svag.

Det är vanligt att begåvningen är ojämn. En person kan till exempel ha en hög akademisk examen och samtidigt ha svårt att klara sitt praktiska vardagsliv. Konsekvensen kan bli att omgivningen ibland ställer för låga krav och ibland för höga.

Ett krav för att få diagnosen Aspergers syndrom är att man har allvarliga svårigheter att klara sitt dagliga liv. Om man inte har problem i vardagen, i skolan eller på arbetet kan man inte få diagnosen även om allt som står ovan stämmer.

Det är vanligt att personer med Aspergers syndrom har en annorlunda perception, även om det inte finns med i diagnoskriterierna. Det innebär att man kan vara extremt känslig för vissa ljud, ljus eller lukter. Man kan också vara känslig för beröring, ha svårt med balansen eller ha svårt att hantera flera sinnesintryck samtidigt. Det här kan bidra till att man till exempel inte trivs på platser med mycket folk.

Omkring 2-4 personer per 1000 anses ha Aspergers syndrom i Sverige.

Till sist: personer med Aspergers syndrom är lika olika sinsemellan som människor utan den här diagnosen. Därför är det viktigt att ta reda på vilka styrkor och svårigheter varje person har. Det finns inte en lösning som passar alla.

Aspergers syndrom är inte längre en egen diagnos, utan ingår sedan 2013 i det som kallas Autismspektrumtillstånd. Man har klumpat ihop alla autismdiagnoser till en enda övergripande autismdiagnos. Förutom Aspergers syndrom ingår även autism och Högfungerande autism och Atypisk autism, Autismliknande tillstånd och Genomgripande störning i utvecklingen (det som jag kallar för gränsdiagnoser, som innebär att en person inte uppfyller alla kriterier för att få autism eller Aspergers syndrom). Anledningen till att man klumpat ihop diagnoserna är att forskning inte kunnat bevisa någon skillnad mellan autism och Aspergers syndrom. Autism är ett spektrum och man kan befinna sig på olika nivåer inom detta spektrum, men det är inga skiljbara tillstånd, så som man trott tidigare, utan olika grad av samma sak. Det har t ex varit svårt att skilja på autism med hög begåvning från Aspergers syndrom. Diagnosen Högfungerande autism har många likheter med Aspergers syndrom, och det som egentligen avgjorde om man fick den ena eller andra diagnosen hade med talutvecklingen att göra. Hade man haft sen talutveckling (inte börjat tala innan 4 års ålder) brukade diagnosen Högfungerande autism sättas och hade man haft normal talutveckling brukade diagnosen Aspergers syndrom sättas. Men får man diagnos i vuxen ålder så spelar detta egentligen inte någon som helst roll när man började tala. Högungerande autism var egentligen ingen egen diagnos utan ingick i diagnosen Autism.

Autismspektrumet är mycket brett och omfattar alltifrån personer som inte är verbala till personer som är forskare och professorer. Det är en väldig blandning, vilket visar på att autism kan yttra sig på olika sätt och i olika former.

Forskning har visat att det finns mer likheter än skillnader mellan de olika autismdiagnoserna. Man har olika grad av samma problem. I diagnoskriterierna heter den gemensamma diagnosen Autism. Man har graderat behovet av stöd i tre nivåer: Behov av stöd, behov av omfattande stöd och behov av mycket omfattande stöd.

De som fått diagnos före 2013 behåller sin gamla diagnos. Så jag säger fortfarande att jag har Aspergers syndrom. Men när jag föreläser och talar allmänt om diagnosen, så brukar jag säga att det numera heter Autismspektrumtillstånd (AST). Men skulle jag fått diagnos idag hade jag förmodligen fått diagnosen Autism nivå 1 istället.

Kort om NPF

NPF står för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (eller som många med egen diagnos hellre vill kalla funktionsvariationer) och är ett samlingsnamn för diagnoser som har det gemensamt att personer med dessa diagnoser har en annorlunda kognition, det vill säga tänker och uppfattar information på ett litet annorlunda sätt och upplever och bearbetar sinnesintryck på annorlunda sätt.

Att en persons hjärna fungerar annorlunda innebär inte nödvändigtvis något negativt, men ofta ställer det till problem i livet i sådan grad att det är meningsfullt att tala om en nedsättning i hjärnans funktioner.

För att det ska fungera i vardagen för en person med NPF, behöver omgivningen ha förståelse för och anpassa sig till de behov personen har. Hur de anpassningarna ser ut är helt och hållet individuella.

De vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna är ADHD, autism, Tourettes syndrom och språkstörning. Det är också vanligt att en person kan ha flera av dessa diagnoser och/eller psykisk ohälsa, till exempel ångest och depression.

Kort om Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom, eller manodepressiv sjukdom som den också kallas, kännetecknas av svängningar i stämningsläge mer än normala upp- och nedgångar. Under dessa episoder är grundstämningen förhöjd vid mani eller sänkt vid depression. Sjukdomsbilden kan se väldigt olika ut och mellan episoderna av sjukdom brukar man må bättre och kan ofta leva som vanligt. Hypomani är en lindrigare form av mani där omdömet inte är påverkat på samma sätt.

Det finns olika typer av bipolär sjukdom. När man haft minst en manisk episod utöver depressioner kallas sjukdomen för bipolär sjukdom typ 1. Vid bipolär sjukdom typ 2 har man depressioner och hypomanier, men inga maniska episoder. Om man får en manisk episod ändras diagnosen till bipolär sjukdom typ 1.

Internationellt har 1–2 % av befolkningen någon form av bipolär sjukdom. Risken att insjukna är lika hög för män och kvinnor.